Mais les résultats doivent être attendus longtemps et il n'y a généralement pas de temps azithromycine prix L'autre cas, c'est que l'achat d'un ou d'un autre antibiotique dans une pharmacie classique nécessite des dépenses matérielles considérables et pas toutes les personnes ne peuvent acheter des produits pharmaceutiques aussi coûteux.

Inledning:

MUNHÄLSA TILL
CANCERPATIENTER
Vi är två sjuksköterskor, Lena Nilsson och Kerstin Larsson som jobbar på Torsby sjukhus avdelning 4A som är en avdelning med inriktning på buk- Sedan hösten- 00 är vi med i ett nätverk för omvårdnadsforskning och vi har intresserat oss för munvård hos patienter med cancer. Vi valde detta ämne på grund av att vi genom åren sett stora brister i munhygien hos cancerpatienter på vår avdelning. Inga förebyggande åtgärder har gjorts utan först då problem uppstått har medicinska åtgärder Syftet med denna omvårdnadsforskning är att utarbeta ett PM för munvård hos cancerpatienter på avdelning 4A Torsby sjukhus. Vi ska också utarbeta en munvårdsmall och prova ut lämpliga munvårdstillbehör. Vi har genomfört litteraturstudier och journalgranskning samt haft telefonsamtal till bl.a. Ersta hospice i Stockholm, Vitsippan hospice i Örebro och Gläntan hospice i Karlstad avseende eventuella vårdprogram i det aktuella ämnet. Litteratursökning har skett via Medline och Chinal. De sökord vi använt är mouthcare, oral health, nursing, cancer, measuring scale, assessment tools. Vid journalgranskning sökte vi via VIPS sökord nutrition och speciell omvårdnad för att undersöka om något dokumenterats om I litteraturen vi läst och artiklarna vi granskat finns det mycket som talar för en god munhygien. Oralbedömningsmallar och standardvårdplaner har däremot varit svåra att finna. Den oralbedömningsmall som vi ansett vara den mest tillförlitliga har vi i vår tur modifierat så den passar vår verksamhet ( Björvell, 1995 ). Bilaga 1. Vid journalgranskningen vi gjorde tittade vi på VIPS- sökord nutrition och speciell omvårdnad ( Ehnfors, M Ehrenberg, A Thorell- Ekstrand,I 1998 ). Vi granskade 52 journaler på patienter som varit inlagda på Torsby sjukhus pga. cancersjukdom. Vid 13 tillfällen fanns något dokumenterat om patientens munstatus och det var när patienten redan hade ett problem, t. ex: muntorrhet eller vit beläggning på tungan. Florence Nightingale ( 1820 – 1910 ) framhävde att det behövdes ett speciellt intresse och god utbildning för att vara sjuksköterska, vilket var revolutionerande vid den tiden. Nightingale lade tonvikten på observation i omvårdnaden. Hon menade att den sjuksköterska som aldrig tittade på patientens ansikte aldrig lär sig att förstå sjukdomen och aldrig blir en god sjuksköterska och hon kan definitivt inte utöva omvårdnad som en konst. Ingenting annat än iakttagelse och erfarenhet kan ge oss kunskap om hur hälsan bevaras eller återställs. Den viktigaste praktiska undervisningen som kan ges till en sjuksköterska är att lära henne vad som ska iakttas och hur, vilka symptom som anger förbättring respektive motsatsen, vilka som är viktiga respektive oviktiga. Genom observationer av patienter lär sig sjuksköterskan så småningom att hantera avvikande och svårbedömda tillstånd och därmed vidta adekvata åtgärder innan tillståndet verifieras genom påståendekunskap, exempelvis laboratorieanalyser. Vidare menar Nightingale att kunskap måste hela tiden utökas och förnyas. En bra sjuksköterska får inte stagnera, hon måste alltid förkovra sig och öka Enligt Eriksson ( 1995 ) börjar det utvecklingsarbete som sker med utgångspunkt från varje yrkesutövares dagliga arbete med att man själv funderar över hur man kunde göra arbetet bättre eller på ett helt annat sätt. Tyngdpunkten bör ligga på den direkta patientvården. De problem som analyseras och granskas vid utvecklingsarbetet och de resultat som uppstår kan sedan ligga som underlag för egentlig vårdforskning, såväl tillämpad som grundforskning. Till utvecklingsarbetet och varje vårdares skyldighet hör ytterligare, att ta del av olika vårdforskningsrapporter samt kritiskt värdera huruvida resultaten är tillämpbara i den egna vårdmiljön. Enligt Holm, Hjelmerus, Bergström ( 1986 ) omfattar munvård vård av munnen, läpparna, tänderna, tungan, gommen och svalget. Mun och svalg är öppningar mot yttervärlden. Kommunikation med andra människor sker lättast med munnen, läpparna och tungan, dvs med talet. Vi visar också känslor som skratt, gråt och vrede med munrörelser. Munnen är en ingång till kroppen, och det är mycket som skall in. Mat, dryck och en del bakterier passerar tändernas stängsel. Dropp kan aldrig ersätta god munhygien. Vid sjukdom är aptiten ofta dålig. Detta kan bero på sjukdomen i sig, ingen eller ändrad smakupplevelse, otrivsam miljö eller låg fysisk aktivitet. Smakförändringar kan vara en biverkan efter cytostatika- eller strålbehandling. ( Sjöberg, Hugosson, Danielsson, Larsson, Linge, Vidare menar Sjöberg et al. ( 1998 ) att utföra munvård på en annan människa ibland kan vara svårt och särskilt på en patient som inte kan eller vill medverka. Munnen är en mycket privat kroppsdel och vid munvård kan patienten reagera med aggression och tillbakadragande. Därför är det av största vikt att patienten förbereds på vad som skall ske. God munvård bidrar till att förebygga törstkänslan. Munvård är en av de aktiviteter anhöriga kan hjälpa till med. Instruera dem hur de skall förfara rent praktiskt och visa flera gånger för att minska eventuell osäkerhetskänsla. Munvård bör vara en primärt förebyggande åtgärd, som sätts in när patienten inte har normal salivsekretion. Denna situation uppstår hos de flesta svårt sjuka människor. Om patienten är svårt sjuk, svag eller medvetslös behöver han/hon hjälp med munvården. Om det är möjligt bör närstående instrueras i, och uppmuntras till att ge god munvård. Att kunna utföra munvård ger ofta familjen en känsla av att vara till nytta för den sjuke Enligt Beck- Friis, Strang, ( 1999 ) är god munvård en synnerligen viktig del av omvårdnaden inför döendet. Patienten, som kanske inte orkar förmedla sig, kan lida av den dåliga lukten som också är ett obehag för I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården ( SOSFS 1996: 24 ) framkommer följande: System för att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten.
All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal ska medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten. 4 § Krav på kvalitetssystem.
-Vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. -Omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen. -Säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser. -Säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning. -Vara väl förankrat i den egna organisationen.
-Dokumenteras i en kvalitetsplan. ( s. 125 ). I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården ( SOSFS 1993: 17 ) framgår att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. Omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag. Det är viktigt att all personal ser människan i ett helhetsperspektiv och inte enbart inriktar sina insatser på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten och i förekommande fall de närstående ges möjlighet till samverkan, samt till att ta tillvara de egna resurserna. Omvårdnadsarbetet ska befrämja hälsa och förebygga ohälsa. I handboken för hälso- och sjukvårdsarbete ( 1994 ) finns ett avsnitt för munvård där det framkommer att en frisk munhåla och friska tänder har stor betydelse för patientens näringsintag och magens funktion. En frisk mun påverkar också talet, utseendet, det sociala och psykiska välbefinnandet. Vid sjukdom ökar risken för mun och tandproblem. Nedsatt motståndskraft och torrhet i munnen gör att mun och tandsjukdomar uppstår lättare och förvärras fortare. För att förhindra eller minska problemen måste man börja med lämplig munvård på ett så tidigt stadium som möjligt. Då patienten inte klarar detta själv måste personalen inspektera patientens munhåla och hjälpa till med munvården. Den omfattar inspektion, rengöring, och vid behov fuktning av tänder, tandkött, tunga, slemhinnor, läppar och eventuella tandproteser. Avsikten är att upptäcka sår, svullnader, rodnader eller vitaktiga beläggningar som kan vara skavsår efter tandproteser. Tandinfektioner och svampinfektioner m. m är mycket viktiga iakttagelser som ska rapporteras och dokumenteras. Detsamma gäller patientens egna iakttagelser och upplevelser. Även hos patienter som borstar tänderna själva kan munhålan behöva inspekteras på grund av risken för t. ex . Det går inte nog att understryka hur viktigt det är med en god munhygien hos cancersjuka. Här kan vårdpersonalen förebygga mycket lidande. Speciellt om allmäntillståndet är nedsatt drabbas patienten ofta av infektioner i munnen, framförallt svampinfektioner. I svåra fall kan det vara helt omöjligt att inta näring via munnen, eller ens prata med omgivningen. En svår stomatit kan faktiskt helt dominera patientens sista dagar, oftast helt i onödan. Det är därför viktigt att vara noggrann och arbeta förebyggande. En patient med nedsatt immunförsvar löper dessutom risken att infektioner i munhålan sprider sej i kroppen. Noggrann munvård minskar mängden mikroorganismer och därmed risken för infektioner samt lindrar besvär som smärtor och muntorrhet. Erfarenhet har visat att munproblem är mycket vanligare än man föreställer sej ( Birgegård, Glimelius 1991 ). Bevarande av god munhälsa hos patienter ska vara en central del i sjuksköterskans professionella omvårdnad. Det finns publikationer som uppmärksammar bristen på utbildning inom detta område. Denna situation kräver att detta rättas till. För att uppnå detta måste alla sjuksköterskor få utbildning, inte bara som studenter utan också fortlöpande efter att de fått sin legitimation. God munhälsa hos patienter uppnås med hjälp av välutbildad vårdpersonal och samarbete dem emellan vad gäller adekvat nutrition, oral hygien, fastställande av fullgott tandstatus/protesstatus och av En välutbildad observant sjuksköterska skulle ha hjälp av och träning i användandet av bedömningsmallar för munstatus och tid att följa denna checklista för dokumentation av munvård till cancerpatienter. För att uppnå detta måste munhygien bli erkänd som en klinisk prioritet. Oralbedömning ska ske på fasta tider och om så behövs däremellan och sedan dokumenteras på checklistan. De senaste 25 åren har det konstruerats många olika bedömningsmallar för munvård. Ingen speciell mall verkar vara ledande. Detta ska inte skapa funderingar utan det viktigaste är att se behovet och sedan välja mall för en specifik grupp av patienter eller ett hjälpmedel som går att använda till många ( White, 2000 ). Enligt Coleman, ( 1995 ) är en frisk munhåla av största vikt när det gäller att orka äta och dricka, för att förhindra infektioner i munhåla och svalg och för att patienten ska få en så hög levnadsstandard som möjligt. För lite mat och dryck leder till ansamlingar av plack på tänderna vilket ökar risken för svampinfektioner. I studien framkommer det att en oralbedömningsmall behövs för att minska dessa risker. Vidare menar Coleman att sjuksköterskorna behöver utbildning i vikten av god munvård och träning i att använda oralbedömningsmall. Det finns inte mycket beskrivet om vilken munvårdsmall eller munvårdsprodukt som är bäst att använda. Lokala anvisningar och gamla rutiner tycks vara det man följer. Vidare forskning är God munhygien har stor betydelse för fysiskt och psykiskt välbefinnande. Muntorrhet är ofta en bidragande orsak till infektioner, smärtor, näringsbrist och nedsatt social funktion. Att bibehålla god munvård genom en riktig munhygien är en del av den palliativa omvårdnaden. Muntorrhet uppstår då munhålan producerar mindre mängd saliv. Svamp är den vanligaste infektionen i munhålan. Den orsakas av nedsatt immunförsvar eller annan störning i munhålans normala bakterieflora ( Borg ). Tisdagen 13/11- 01 var vi inbjudna till avdelningschefsgruppen på Torsby sjukhus för att presentera vårt projekt. Onsdagen 12/12- 01 ordnade nätverket för klinisk omvårdnadsforskning ett seminarium på sjukhuset i Torsby. Då var chefer, ledare och övriga intresserade välkomna att ta del av gruppens forskningsprojekt. Måndagen 19/8- 02 hade avdelning 4A en utbildningsdag på Frykenstrand. Tandhygienist Lisbeth Olsson från Folktandvården i Sunne var inbjuden. Hon föreläste om den friska munhålan, salivens betydelse, muntorrhet, konsekvenser vid muntorrhet, åtgärder vid muntorrhet, cancersjukdomar och dess påverkan på munslemhinnan, cytostatikabehandling och vilka olika behandlingsmetoder som finns. Vi tittade på bildband och fick broschyrer. Nya munvårdsutensilier har beställts, t. ex: munspeglar, ficklampor, munspray och munvårdstork med solrosolja, och sugtabletter för torr mun. Vi har haft återkommande undervisning av projektet på avdelningsmöten, sjuksköterskemöten och undersköterskemöten. Måndagen 6/10- 02 började vi använda munvårdsmallen på avdelning 4A. Den används på alla patienter som blir inlagda på avdelningen pga sin cancersjukdom. Vid ankomstsamtalet görs ett munstatus som dokumenteras Torsdagen 12/6 – 03 hade avd.4A en utbildningsdag där vi informerade vidare om vårt munvårdsprojekt. Vi använde oss av overhead material och visade en del av litteraturen vi använt. Tid för reflektion och frågor fanns. I Augusti – 03 började Kerstin att arbeta igen efter sin mammaledighet. 31/1 – 04 avslutade vi användandet av munvårdsmallen och har under våren Under maj månad – 04 har mallen börjat att användas igen. I nuläget håller vi på med ett förslag till ett PM för munvård. Under januari – 06 sammanställs projektet och ett PM utarbetas. Detta lämnas till verksamhetsutvecklare Ulla Hens för påseende. Beck – Friis,B, Strang, P ( 1999 ). Palliativ medicin. Liber AB, Birgegård, G. & Glimelius, B ( 1991 ). Vård av cancersjuka. Lund: Björvell, C ( 1995 ). Sjuksköterskans journalföring- en praktisk Handbok. Lund: Studentlitteratur. Borg, E. & Karlsson, C. Palliativ vård relaterat till cancersjukdomar- En personalhandbok. Coleman, S ( 1995 ). An overview of oral complications of adult patients with malignant haematological conditions who have undergone radiotherapy or chemotherapy. Journal of advanced Nursing, 22 ( 6 ) December 1995, 1085- 1091. Ehnfors, M Ehrenberg, A & Thorell- Ekstrand, I ( 1998 ). Vipsboken. Om en Forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournal. Stockholm: Bromma- Tryck AB. Eriksson, K ( 1995 ). Vårdprocessen. Göteborg: Graphics Systems Hamrin,E ( 1997 ). Florence Nightingale- en granskning i nutida perspektiv. Stockholm: AB Grafiska gruppen. Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete ( 1994 ). Stockholm: Enskede offset/ Åhnbergs bokbinderi AB. Holm, L – E, Hjelme´rus, L, Bergström, I ( 1986 ). Vård av svårt sjuka.Centraltryckeriet i Borås, 1986. Kaasa, S ( 2001 ). Palliativ behandling och vård. Studentlitteratur, Lund. Sjöberg, A, Hugosson, M, Danielsson, C, Larsson, A- B, Linge, Å, Petersson, C ( 1998 ). Aktiv livshjälp vid livets slut. En bok om palliativ vård. Ljungbergs tryckeri AB, Klippan 1998. White, R ( 2000 ). Nurse assessment of oral health: A review of practice and education. British journal of nursing, 9, . 2000, 260- Wilow, K ( 2000 ). Författningshandboken. Stockholm: Liber AB. SAMMANSTÄLLNING AV MUNVÅRDSMALL.
Sammanställningen gäller från 021006 – 04 0131. Insättande av åtgärd vid > 9 poäng. Samtliga 24 patienter hade över nio poäng. Detta visar att åtgärder ska sättas in. Det visar också att cancerpatienterna Munvårdsmallarna är inte ifyllda varje dag. Glömts bort ? Hos vissa patienter har munstatusen blivit sämre under vårdtiden. Är inte Viktigt är att alla utensilier finns på avdelningen, att all personal vet var de Munstatus ska dokumenteras under VIPS sökord Nutrition och Skötsel. PM FÖR MUNVÅRD
- Proxident muntork - mild, med fluor, smörjande Proxident munspray finns även med solrosolja som har en smörjande - Oral Balance - gel som fuktar slemhinnorna Läggs på tungan med fingertoppen eller muntops. Gelen fördelas sedan med tungan vidare till munslemhinnan och tandkött. Speciellt - Brustablett Bamyl (eller annan ASA- tablett) smältes i lite tunn grädde, som hålls i munnen för att sedan sväljas. - Xylocain viskös 20 mg/ml. 10 ml. Fördelas noga i munnen och sväljs därefter. Skall intas ca: ½ timme före - Diflucan ( kapslar, infusion ) -Munstatus dokumenteras under VIPS sökord Nutrition vid ankomstsamtalet och skall följas upp under vårdtiden. - Omvårdnadsåtgärder dokumenteras under VIPS sökord Handbok för hälso – och sjukvård. www.infomedica.se/handboken

Source: http://www.kolorektal.se/data/archive/files/MUNV%C3%85RDSPROJEKT.pdf

endoscopicsolutions.net

 14 Days Before Test Stop taking • Aciphex® (rabeprazole) • Nexium® (esompeprazole) • Prevacid® (lansoprazole) • Dexilant® (dexlansoprazole) • Prilosec® (omeproazole) • Protonix® (pantoprazole) • Zegerid® (omeprazole/ sodium bicarbonate)  2 Days Before Test Stop Taking: • Reglan® (metoclopramide) • Pepcid® (famotidine) • Tagament® (cimetidine) •

ie.unan.edu.ni

UNIVERSIDAD NACIONAL AUTÓNOMA DE NICARAGUA UNAN-MANAGUA VICE RECTORÍA ACADÉMICA “ AÑO DE LA TRANSFORMACIÓN CURRICULAR ” CALENDARIO ACADÉMICO 2011 CURSOS REGULARES CURSOS SABATINOS (PROFESIONALIZACIÓNY POR ENCUENTROS) PRIMER INGRESO 2011 CURSOS DE VERANO 2011 ACTIVIDADES ESPECIALES VACACIONES DEL PERSONAL FERIADOS NACIONALES Y LOCALES

Copyright © 2010-2014 Medical Science