Tidskrift om rättssäkerhet rättskipning rättvisa och rättigheter. ISSN 1652-733x Nätuppl. www.ratt.cc
-Hur ser du på utvecklingen i Sverige i dag, vad är
Tanken med en tidning som fyller luckan mellan en
akademisk debatt och massmediadebatten är bra. Intervjun med Lotta Westerhäll var viktig /förra numret
-Jag tycker inte att jag ser några större ljusningar.
av RÄTT/. Hon pekade på våra brister när det gäller att
Europasamarbetet har inte fungerat särskilt bra. Det
försvara de grundlagsfästa mänskliga rättigheterna.
har mest blivit en politisk eller kameral sak som skall
Detta är frågor där vi i Sverige på grund av vår
skötas mellan delegationer. Folket är inte engagerat
historiska oskuld och vår isolering inte hängt med
i detta. Man borde se det mer som ett projekt för att
som på kontinenten. Vi har inte förstått, att principen
närma folken och kulturerna till varandra.
att låta rätten vara underordnad den politiska maktenär en omöjlighet efter Gulag och Auschwitz. Den
Vi har i Sverige inte någon uttalad tradition av fria
debatten har vi inte tagit in; “saker som hänt på andra
debattörer. Vi har haft framstående debattörer, men
håll kan inte hända här, för vi har en så förträfflig
de har alltid varit fast knutna till den institutionella
mediavärlden. Alla fyra statsmakterna (om jag dåräknar in media) är med tusen trådar knutna till
Enligt min mening måste man sätta människovärde
varann.Om någon verkligen är en oberoende
och mänskliga rättigheter på ett plan över
debattör, så blir det lätt så att hon eller han blir
parlamentarismen. Om vi får en majoritet som röstar
marginaliserad. Institutionerna vill diskutera med
för att vi skall kasta ut vissa flyktingar eller sluta
varandra. Kommer det in en oberoende debattör,
vårda senildementa, för att ta några exempel, då skall
frågar de “vad representerar han? Om man bara
ett sådant beslut inte vara giltigt. Jag menar att
representerar ett visst tänkande eller en viss
demokratin upphör, om man inte beaktar dess
humanistisk tradition, räknas man som ointressant.
grundval, som är respekten för människovärde ochmänskliga rättigheter. Titti Mattsson, lektor i offentlig rätt, juris doktor -Du har i din avhandling visat att Sverige brytermot FN:s barnkonvention.
–Vi har inte riktigt tagit barnkonventionen på allvar.
sak är att den svenska juristen till stor del är en
Vi är inte riktigt överens med oss själva hur vi skall
använda internationella konventioner. Vi har sedan
statligtjänsteman gör. Det gör det svårt för den
lång tid tillbaka en tradition av att se konventioner
svenska juristen att arbeta med konventioner, utan
som så luddiga, så dem kan vi inte förstå eller
man har lättare att arbeta med detaljregleringar i
tillämpa. Det är problematiskt. Europakonventionen
svensk lagstiftning. Konventioner tar man inte till
om mänskliga rättigheter är en konvention som
förrän man är helt tvungen och det är man bara när
Sverige gjort till lag, men de andra konventionerna
är inte inkorporerade, som det heter. Vi har skrivit
Haagkonventionen och några till, men inte
under dem, ratificerat dem och sagt att vi skall följa
dem. Barnkonventionen är en sådan liksom FN:sdeklarationer överhuvudtaget. Eftersom vi inte gjort
Det där kan vara svårt att förstå för den gängse
dem till svensk lag, kan vi, så att säga, inte bryta
medborgaren; att man kan lova att följa en lag och
mot dem och bli anklagade i domstol för att ha brutit
så gör man det ändå inte. Det är en väldigt konstig
mot dem. Det är bara Europakonventionen som kan
konstruktion, men det är regeringens beslut och
prövas i domstol. Den har vi gjort till svensk lag.
riksdagens. Den enskilde juristen märker inte av
Den ligger t o m över svensk lag. Om svensk lag
problemet särskilt mycket. I Norge gjorde man
strider mot den, så måste vi följa Europa-
barnkonventionen till norsk lag förra året och då
konventionen. Vi har till exempel haft alla fall med
kunde man se en explosionsartad utveckling i fråga
omhändertagande av barn, där Sverige efter
om att domar kom att grundas på barnkonventionen.
Europadomstolens utslag har varit tvunget att ändrasin lagstiftning. –Vad kan det bero på att Sverige inte tarinternationella konventioner på allvar?Problemet med juristen som en perspektivlös byråkrat berörde juristen och läkaren Siv
–Jag är inte rättshistoriker, men jag tror ändå att man
Westerberg nyligen vid ett möte i Göteborg. Hon
kan säga att vi har en misstänksamhet mot det
har framgångsrikt fört många fall av
utomsvenska, det är en historisk tradition. En annan
barnomhändertaganden till Europadomstolen.
Utgivare MEDIA-ALTERNATIV AB, Box 2113, 135 02 Tyresö Fax 08-6498766 Pren. 90:-(4 kommande nr) Pg 4317514-0EUreg 556161645801 Styrelse Umeå
jurister på fältet åberopar grundlagen. Deperspektivlösa byråkraterna, de som sitter på sittkontor o handlägger ärenden, är på väg att ersättas
Siv Westerberg: –Det är
av en yngre generation, som har större perspektiv
och är mer fritänkande. Så förändringen är på väg.
helt klart i omhän-dertagandeärenden att
Den svenska juristen blir mer öppen för att ta till sig
lärdomar och erfarenheter från det internationella
fältet. Med vår pågående försämring av
dariserar sig med den part som är en myndighet.
välfärdssystemen kommer vi att, som i många andra
Domstolen tror kritiklöst på varje påstående som förs
länder, få en skara av socialt medvetna jurister, som
fram av socialnämnden och de efterfrågar inte några
engagerar sig i de svaga i samhället, ett slags
bevis. Samtidigt misstänkliggör domstolen, och
gräsrotsjurister. Vi är inte där än. Men det pågår ett
vägrar tro på, de biologiska föräldrarna.Det är
märkligt nog så, enligt lag, att det är socialnämn-den som skall skriva till länsrätten och anmäla behovav offentligt biträde för föräldrarna. Och samtidigtsom socialnämnden gör det, brukar de begära att detäven skall förordnas ett offentligt biträde för barnet. Det är då helt klart, att vid ärenden omtvångsomhändertaganden av barn, så vill bådedomstolarna och, framför allt, socialnämnden, attföräldrarna skall ha en halvsovande advokat. Sådanatycker de om, medan vi som är öppet kritiska motvår tvångslagstiftning, vi betecknas som "olämpliga". Jag har vunnit ett antal mål mot svenska staten iEuropadomstolen och det är väl om något ett provpå min lämplighet!
Titti Mattsson: –Siv Westerberg kan sägas ha varit en förgrundsgestalt i fråga om att vidga det svenska synfältet. Hon var verkligen inte populär hos våra domstolar; de tyckte hon var väldigt jobbig. Det är väl ett slags svensk tradition att vi vill tro att vi är bra och att vi inte vill låtsas om utomsvensk kritik. –Vad ser du för möjligheter till förbättringar?
–Det sker påtagliga förändringar i Sverige. Om man
vill uttrycka sig krasst, kan man säga att vi har haftmånga jurister som knappt varit medvetna om att vi
haft en grundlag. De har sett den som ett nödvändigt
ont. Detta till skillnad från många andra länder, därgrundlagen för en jurist är det absolut mest centrala,
det som man hela tiden utgår från. Men nu sker helt
klart en förändring hos oss. Det händer allt oftare att
I Sverige har vi inte haften särskilt starkdoktrinnivå. Vi har haft
Roddy Nilsson docent
en motvilja mott e o r e t i s e r a n d e
–Som socialhistoriker intresserar jag mig i min
forskning för bl a de ideologiska motiven för
historiska skeenden. Sverige hade på trettiotalet och
ända in på sjuttiotalet en väldig tillit till sk objektiv
forskning på det sociala området. Politikerna sa;
"ge oss siffror på det här, ta fram statistik". Det kunde
gälla allting från bostadsförhållanden till
drogkonsumtion. Stora utredningar tillsattes som
kunde hålla på i decennier. I dag är trenden snarare
skall göras. Nytta och effektivitet har varit
att utredningar skall ske snabbt och med direktiv som
honnörsord, inte minst beslutseffektivitet. Häri ligger
gör att resultaten är förutsägbara. Det finns problem
givetvis en latent risk för rättssäkerheten.
hos bägge förfaringssätten. Inte minst den senaremodellen innebär faror för ett land som inte har en
En intressant uppgift för den yngre generation av
mycket stabil konstitution att bygga på. Men frågan
juridiska forskare som Titti Mattsson berör, kunde
är om ens grundlagsskydd gäller i den utsträckning
vara att titta på hur jurister kan och bör ställa sig i
spänningsfältet mellan ideologisk nivå och praktisknivå. Den spänningen blev tydlig i samband med de
Vi kan se på det som händer i de anglosachsiska
av myndigheterna förordade steriliseringarna av
länderna, USA och Storbritannien. Där brukar man
människor i Sverige på trettiotalet. Då fanns det
hävda att deras lagstiftningstradition som bygger på
jurister som sa nej. Dessa jurister befann sig i regel
liberalismen är ett mycket starkt skydd för individens
bland de politiskt sett konservativa, så detta var ingen
rättigheter och integritet. Men se vad som hänt de
enkel höger/vänster-fråga. Dessa jurister tog i
senaste två åren! Inskränkningen av individers frihet
praktiken samma ställning som de svenska
är i dag mycket starkare i USA och England än hos
kommunisterna, men deras drivkraft var en
jämförbara demokratiska länder. De nya
yrkesmoral, inte en politisk ideologi.
terrorlagarna i USA och England är fruktansvärda;människor kan fängslas långvarigt utan officiell
–Om doktrinnivån, som i England, inte visar sig vara
anklagelse och utan advokat. Och detta i länder där
ett tillräckligt skydd för individens rätt, får man
man ständigt betonar vikten av ett starkt skydd för
kanske hoppas på att yrkesmoral och personlig moralskall bli de nya fundamenten för en humanistisk syn.
England har sin tradition sedan Magna Charta 1215,
–En viktig fråga är förhållandet mellan humanism
som säger att människor inte får fängslas utan
och rätt. Rätt är inte identiskt med juridik; det finns
rättegång. Ändå har politikerna drivit igenom lagar
också en moralisk rätt. Jurister kan i många lägen
på rekordtid som går helt på tvärs med denna
vara inhumana genom att följa befintliga paragrafer.
tradition. Det har skett under åberopande av att det
Utöver paragrafmoralen finns juristers och andra
är ett nödläge. Att det har kunnat ske, visar att
ämbetsmäns yrkesmoral och en personlig moral och
grundlagens skydd för de mänskliga rättigheterna
kring detta måste bedrivas samtal, studier och
forskning. En viktig sak är att se hur debattenutvecklas i övriga EU-länder. Det är i dag viktigt att
Jag har i min forskning försökt analysera liknande
vi inte tar alla våra impulser från England.
paradoxer genom att jämföra en doktrinnivå, sominbegriper den intellektuella akademiska debatten.och en praktisk nivå i socialpolitik ochkriminalpolitik. Ibland visar analyserna på dessa
(I nästa nummer av RÄTT intervjuas Lena Agevall,
nivåer på en samstämmighet och ibland går de isär. som studerat yrkesmoralens möjlighet att hävda sigmot byråkratiska systems ekonomistiska krafter)
1.- Lo DESCONOCIDO que es la esencia que en la era del aire se da en luz perspectiva del ser. 2. Lo DESCONOCIDO es de donde nos damos y cambiamos en amores y vidas. 3.-Lo DESCONOCIDO es )==) 4.- Es silencio, quietud, transparencia, vaciedad, soledad y nada que se pueda demostrar con la palabra, con la escritura, con los símbolos, pinturas o dibujos, esculturas o tallas, es la esencia en el sumun
Lista Telefônica UNIVERSIDADE FEDERAL DO PARÁ ASCOM - ASSESSORIA DE COMUNICAÇÃO INSTITUCIONAL Av. Augusto Corrêa, 01 - Guamá CEP: 66.075-110 RAMAIS TELEFÔNICOS CAMPI UNIDADES ASSOCIAÇÃO DOS AMIGOS DA UFPA ACADEMIA AMAZÔNIA BIBLIOTECA CENTRAL ADUFPA - ASSOCIAÇÃO DOS DOCENTES DA UFPA Coleção Amazônia, Dissertações e Teses AGUF - ASSOC. GRUPO UNIVERSID