Microsoft word - handlingsprogram depression.doc

Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, BakgrundAffektiv sjukdom är samlingsnamnet för depression, dystymi, mani, hypomani, bipoläraffektiv sjukdom, unipolär affektiv sjukdom, cyklotymi och mano-depressiv sjukdom.
Dessa är mest utbredda av alla psykiska sjukdomstillstånd bland ungdomar och vuxna.
Det är ett allvarligt tillstånd, där återkommande sjukdomsperioder under livscykeln ärmycket vanligt. Vid tidig debut finns ofta ärftlighet för affektiv sjukdom och risk för ettallvarligare sjukdomsförlopp. Risken för hypomana/maniska skov senare i livet är relativthög (15-30%) vid depression som debuterar hos barn och ungdomar. Ungdomarnassjälvbild, prestationsförmåga i skolarbetet och sociala funktion kan dessutom försämras.
Risken för tidig död i suicid och olyckor är även ökad. Vid långdragna depressioner ärrisken mycket stor för sämre utbildningsnivå, svårigheter i relationer och ökadstresskänslighet som vuxen. De med depression, som har många kroppsliga krämporlöper också en större risk för dålig prognos. Det är därför oerhört viktigt med snabbabehandlingsinsatser, så att ungdomarnas möjlighet till utbildning, arbetsförmåga ochfamiljebildning blir optimal.
EtiologiOrsakerna till depression är multifaktoriell. Arv (genetik), kroppsliga sjukdomar,psykosocial miljö, svåra livshändelser liksom andra stressorer är faktorer att beakta.
Stress-sårbarhetsmodellen är tillämplig. Har det tidigare funnits en period meddepression brukar psykosociala stressorer spela mindre roll senare, dvsdepressionsperioderna riskerar att komma utan någon utlösande orsak.
FörekomstStudier har visat att förekomsten hos barn före puberteten är 1-2% med en jämnkönsfördelning. Hos tonåringar är förekomsten 5-7%, varvid förekomsten hos flickorökar påtagligt. Det är tre gånger fler flickor än pojkar som lider av depression efterpuberteten. Hälften av alla kvinnor och ¼ av alla män riskerar att insjukna i någonaffektiv sjukdom under sin livstid är.
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet DiagnostikNoggrann genomgång av aktuella symtom och sjukhistoria:1. Psykiska symtom i nuläget och under uppväxten 3. Kroppsliga sjukdomar och aktuella kroppsliga symtom 5. Familjens funktion, inbördes relationer och sociala förhållanden 7. Funktion i förskola/skola i nuläget och genom åren 8. Social funktion i relation till jämnåriga och andra vuxna 10. Fostertid, förlossning och neonatalperiod SkattningsskalorDet kan också vara lämpligt att använda skattningsskalor och diagnostiska formulär somMontgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), Children’s Depression Inventory(CDI), Suicide Intention Scale (SIS), Alcohol Disorder Use Identification Test (AUDIT),Drug Disorder Use Identification Test (DUDIT).
Somatisk bedömningKroppsundersökning inkl. längd, vikt, blodtryck och puls bör göras. Blodprover behöverinte tas rutinmässigt, men man bör vara frikostig med blodstatus, thyreoideaprover, järnoch homocystein. Inför läkemedelsbehandling är det lämpligt att ta transaminaser.
Kroppslig orsak till depression måste uteslutas/identifieras. Vanliga är anemi, järnbrist,thyreoidea-sjukdom, post-infektiöst tillstånd (t.ex. mononucleos) och inflammatorisktarmsjukdom.
Individuell planFörsta besök skall göras så snabbt som möjligt inom en vecka till en månad frånanmälan för diagnostik och information. Vid behov kan uppföljande besök för bedömningbehövas. Detta måste då ske i nära anslutning till det första besöket.
Antidepressiv medicin är oftast inte lämplig att förskriva vid första besöket. Bådaföräldrarna måste först informeras och acceptera behandlingen.
BehandlingBörja med att informera om att depression inte bara handlar om att man är ledsen ochatt det är mycket svårt att klara av det själv. Depression påverkar också förmågan attkoncentrera och tänka. Dessutom försämras olika kroppsliga funktioner, som hormoneroch immunförsvar. Den deprimerade behöver stöd (basnivå), individuellt eller i gruppparallellt med stöd och information till föräldrarna. Denna åtgärd har prioritet ett enligtSocialstyrelsens rekommendationer (2010) och bör innehålla följande:• Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av måttlig depression hos barnoch ungdomar rekommenderar stödjande kontakt och ev. psykosocial interventioni första hand. Vid lindrig och medelsvår depression rekommenderas med prioritet 3 och 4behandling med KBT, i grupp eller individuellt. Vid medelsvår depressionrekommenderas läkemedelsbehandling med SSRI som prioritet 2. Även annanpsykologisk behandling, t ex IPT (Interpersonell terapi) och korttidsterapi harerfarenhetsmässigt god effekt och visst vetenskapligt stöd.
Titel Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet Det är i all depressionsbehandling viktigt att i samråd med barn/tonåring och föräldrargöra en individuellt anpassad vårdplan.
Det är också viktigt att barn/tonåring och föräldrar får nödvändig information ombehandlingseffekt, -upplägg, biverkningar, föräldraansvar inför medicinering.
Glöm inte att informera om att alkohol, droger och rökning förvärrar depressionen.
Vid svår depression eller melankoli så snart som möjligt inom två veckor.
Utvärdering stegvis till remission inträder och därefter ytterligare minst 6 mån närpatienten är återställd. Medicinuppföljningar görs i samråd mellan läkare,psykiatrisjuksköterska och ev. individualterapeut. Det är viktigt att även föräldrarinvolveras.
Steg 1Monoterapi SSRI - Fluoxetin, Citalopram, Sertralin Steg 2Monoterapi annat SSRI, alt. Venlafaxin till äldre ungdomar Bupropion (Voxra®, Wellbutrin®, Zyban®) Steg 3bTillägg av antiepileptika eller litium Vid unipolär depression kan Lamotrigin (Lamictal®) ge effekt.
Vid bipolär depression har Valproat (Absenor®, Ergenyl®) bättre effekt.
Litium (Lithionit®) rekommenderas i första hand till patienter med bipolärsjukdom. Denna behandling kan vara svår att monitorera.
Vid terapiresistent depression rekommenderas enligt de nationella riktlinjerna i förstahand preparatbyte enligt ovan och i andra hand el-behandling (ECT; Elektro ConvulsiveTreatment).
Vid partiell eller ingen respons gör NY DIAGNOSTIK! Tänk särskilt på bipolärt syndrom, tidigare eller aktuellt trauma, låg begåvning ochneuropsykiatriskt funktionshinder. DAWBA, ett internetbaserat skattningsformulär förtonåring resp föräldrar, kan användas för differentialdiagnostik, liksom MINI-intervju.
Samarbete/samverkanAndra enheter inom BUP, socialtjänst, skola.
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet Blodstatus (Hb, erytrocyter MCV, leucocyter) ReferensSocialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom2010 stöd för styrning och ledning. ISBN 978-91-86301-94-1.
BedömningsinstrumentAUDIT, DUDIT, CDI, MADRS, SIS (blanketterna finns på BUP:s interna hemsida) Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet Flödesschema depressionsbehandling:
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

Source: http://orebroll.net/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/V%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare/Region%20BUP/V%C3%A5rdprogram/Uppsala/Handlingsprogram%20depression.pdf