Yttrande

YTTRANDE 
2009-06-09
Betänkandet SOU 2009:22 En ny alkohollag
Allmänt 
Vi anser att utredningen inte i tillräcklig grad har beaktat hur utredningens för-slag påverkar folkhälsan, utan i huvudsak tagit näringspolitiska hänsyn. Utred-ningen konstaterar inledningsvis att alkoholkonsumtionen är för hög speciellt bland ungdomar (s. 59), men föreslår inte tillräckliga åtgärder för att minska konsumtionen. Att inte låta folkhälsoperspektivet vara den styrande principen för alkoholpoli-tiken skapar dessutom tvivel om Sveriges grund för sin alkoholpolitik i för-handlingar med EU. Vi anser därför att skrivningarna bör göras mycket klarare på denna punkt. Alkohollagstiftningen har som yttersta syfte att bidra till en god folkhälsa. Avsnittet  servering 
En stor samstämmighet i forskarsamhället finns kring att en ökad tillgänglighet av alkohol ger högre konsumtion och därmed ökade skador både bland dem som dricker alkohol och bland dem som drabbas av våld och oreda, fenomen som har en mycket stark koppling till alkohol (Babor 2004) Utredningens förslag att minska serveringstiden till som längst klockan 03 är ett bra steg för att minska tillgängligheten, men frågan är om man inte kunde gått ännu längre och satt tidsgränsen ännu tidigare. Att överträdelse av förbudet att servera underårig skulle kunna innebära var-ning, förefaller ologiskt med hänsyn till utredningens resonemang kring att förhindra att underåriga bjuds på alkohol. Vi anser att man också i fortsättningen skall se mycket allvarligt på sådana överträdelser och att de därför skall leda till indraget tillstånd. Utredningen tar tydlig ställning för att näringspolitiska hänsyn går före folkhäl-san genom att ge utrymme för ytterligare serveringstillstånd i och med att kra-ven på mathållning minskar. En ökad krogtäthet i attraktiva områden och totalt sett kan förväntas, och därmed också en ökning av problemen. Vi anser därför att man också i fortsättningen skall ha kvar höga krav på att lagad mat skall serveras. Avsnittet bjuda ungdomar 
Utredningen för ett märkligt och svajigt resonemang kring frågan om att bjuda underåriga på alkohol. Att behålla möjligheten att bjuda framstår som ytterligt svagt och inkonsekvent grundat. Det är med nuvarande kunskapsläge om alko-holens verkningar socialt och biologiskt omöjligt att avgöra vad som ” med hänsyn till den unges ålder och utveckling och omständigheterna i övrigt inte kan vara till skada för honom eller henne” (s. 84) Ett flertal undersökningar har visat att ju tidigare alkoholdebut desto högre är risken som kan medföra problem i vuxen ålder (Dawson, Grant 1995). Forsk-ning kring alkoholbruk bland unga, innan hjärnan mognat, pekar också mot risker för riskabla förändringar bland annat vad gäller kognitiva förmågor. (Squeglia L, Jacobus J, Tapert SF 2009) Lagstiftaren bör därför överväga hur man kan undvika att ungdomar under 18 år får tillgång till eller bjuds på alkohol. För Alkoholpolitiskt forum Väst Referenser 
Babor Thomas, 2004 Alkohol: ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoin-stitut, 2004:45 Dawson, Grant 1995, Age at onset of alcohol use and its association with dsm-iv alcohol abuse and dependence: results from the national longitudinal alco-hol epidemiologic survey, Journal of substance abuse vol. 9/l 997 Squeglia LM, Jacobus J, Tapert SF, 2009, The influence of substance use on adolescent brain development. Clinical EEG and neuroscience

Source: http://www.alkoholpolitik.nu/remiss%20alkoholutredning%20ver%203.pdf